Varför nu?

För att det måste ut. Någon gång måste det ut.
Nu är en lika bra eller dålig tidpunkt som någon annan.

Nu är det min mamma som är den jag måste ta hand om. Fortfarande. Många är de gånger under de senaste 35 åren som jag frågat mig; "När ska jag få vara jag? När får jag vara dotter? När slipper jag vara förälder till mina föräldrar?"
Än har det inte hänt.

Därför måste jag försöka släppa ut trycket på något vis. Kanske funkar det här?